Produktkalkylering
🇸🇪
In Sueco
In Sueco
Practique preguntas conocidas
Manténgase al día con sus preguntas pendientes
Completa 5 preguntas para habilitar la práctica
Exámenes
Examen: pon a prueba tus habilidades
Pon a prueba tus habilidades en el modo de examen
Aprenda nuevas preguntas
Modos dinámicos
InteligenteMezcla inteligente de todos los modos
PersonalizadoUtilice la configuración para ponderar los modos dinámicos
Modo manual [beta]
El propietario del curso no ha habilitado el modo manual
Modos específicos
Aprende con fichas
elección múltipleModo de elección múltiple
Expresión oralResponde con voz
EscrituraModo de solo escritura
Produktkalkylering - Marcador
Produktkalkylering - Detalles
Niveles:
Preguntas:
61 preguntas
| 🇸🇪 | 🇸🇪 |
| Utgift | Vid köptillfället eller då företaget erhåller en faktura |
| Inkomst | Då företaget skickar en faktura |
| Utbetalning | När pengar faktiskt förflyttas från kontot (tänk cash) |
| Inbetalning | När pengar faktiskt kommer in på kontot (tänk cash) |
| Kostnad | Uppstår när en tillgång/resurs förbrukas under en viss period (ex löner, värdeminskning) |
| Intäkt | Värdet av prestation under en period (ex periodens försäljning) |
| Fasta kostnader | Kostnader oberoende av produktionsvolymen (ex lokalkostnader) |
| Rörliga kostnader (tot & /st) | Kostnader direkt beroende av produktionsvolymen (ex. materialkostnader) |
| Hur beräknas TI (totala intäkter)? | Pris/st*volym |
| Hur beräknas TK (totala kostnader)? | FK + RK/st*volym |
| Hur beräknas Qk (kritisk volym)? | FK/(pris/st - RK/st) |
| Beskriv säkerhetsmarginal (med volym) | Verkliga volymen - kritiska volymen = säkerhetsmarginalen (i volym) |
| Särintäkt SI | Intäkter direkt kopplade till en viss handling (oftast prishöjning/sänkning) |
| Särkostnad SK | Kostnad direkt kopplad till en viss handling (ex framtagning av en ny produkt) |
| Täckningsbidrag TB | SI -SK, alltså hur mycket försäljningen av en produkt täcker sin egen kostnad |
| Totalt täckningsbidrag TTB | Täckningsbidraget räknat på hela volymen, TB*volym |
| Täckningsgrad TG | TB/pris |
| Samkostnader | Kostnader företaget har oavsett enskilda handlingar (kan vara samkostnad i en situation och särkostnad i en annan!) |
| Resultat | Totalt TB - Samkostnader |
| Direkt material dM | Materialkostnader som direkt har med en viss produkt att göra (ex komponenter) |
| Materialomkostnader | Kostnader som indirekt har med material generellt att göra (ex lagerhantering, inköp) |
| Direkt lön dL | Lönekostnader direkt kopplat till en viss produkt |
| Tillverkningsomkostnader TO | Kostnader som är kopplade till tillverkningen generellt (ex underhåll av maskiner) |
| Tillverkningskostnad TvK | DM + MO + dL + TO (+ Övriga Direkta Tvk) |
| Övriga direkta kostnader | Kostnader för ex patent, licenser osv |
| Affärsomkostnader AFFO | Administrations och försäljningsomkostnader (receptionister, administratörer, försäljning och marknadsföringsavdelningen) |
| Självkostnad SjK | TvK + AFFO, Den totala kostnaden för den produkten. |
| Påläggssatser | Omkostnader delat på passande fördelningsbaser, kan vara individuellt för olika företag! |
| Beräkna pris | SjK * vinstpålägg (%) |
| Vilken tid räknas en investeringskalkyl på? | Den ekonomiska livslängden (tiden tills det blir lönsamt att göra en ny investering). |
| Hur definieras a i en investeringskalkyl? | In- eller utbetalningsöverskott, alltså årliga inbetalningar - årliga utbetalningar |
| Vad handlar tidspreferens om? | Pengar blir mer värda i investeringar som kan förräntas, därför är en inbetalning idag mer värd än en inbetalning imorgon. |
| Definiera kalkylränta | Avkastningskravet bestämt av företagsledning |
| Definiera Slutvärde SLV | Vad en investering(summa pengar) är värd om n år med r % kalkylränta |
| Definiera Nuvärde NUV | Vad en investering(summa pengar) om n år med r % kalkylränta är värd idag. |
| Nuvärdeskalkyl (NNV) | G + a*NUS(r, n) + R*NUV(r, n) (förutsatt att a är lika stor varje år!!) |
| Hur definieras lönsamhet med hjälp av NNV (Nettonuvärde)? | Om NNV > 0 => Lönsamhet (Kan endast användas om investeringsjämförelser har samma ekonomiska livslängd n) |
| Definiera Nuvärdekvoten NVK | NNV/G , hur mycket värde vi får per investerad krona |
| Annuitetskalkyl (ANN) | NNV*ANN(r, n) |
| Hur definieras lönsamhet med hjälp av ANN(Annuiteten)? | Annuiteten > 0 => lönsamt (När investeringsjämförelser har olika livslängd, och då kontinuerlig återanskaffning kan antas) |
| Definiera Annuitetskvot ANK | Annuitet/G hur mycket värde vi får per investerad krona |
| Slutvärdeskalkyl | (G + a*NUS(r, n))*SLV(r, n) + R |
| Vad är sambandet mellan internränta och lönsamhet? | Investeringar som har högre internränta än kalkylränta(avkastningskrav) är lönsamma. Investering med högst internränta blir således den mest lönsamma. |
| Vad beräknar internränta? | Den ränta vid vilken NNV = 0 |
| Definiera Pay Back metoden | G/a , tiden för en investering att "betala tillbaka sig själv" |
| Nackdelar med Pay Back metoden | Den tar inte hänsyn till vad som händer efter tidpunkten då investeringen är tillbaka-betald. Tolkar kortast tid som lönsammast, utan hänsyn till nyskapat värde i investeringen i sig. |
| Vilka tre typer av investeringar brukar man prata om? | Inriktningsinvesteringar, anpassningsinvesteringar och rationaliseringsinvesteringar. |
| De fyra investeringskalkylsmodellerna är: | Nuvärdemetoden, annuitetsmetoden, internräntemetoden och pay back metoden |
| Vilka svårigheter finns (främst) i samband med investeringskalkyler? | Bestämma avkastningskravet, ekonomiska livslängden samt beräkna konsekvenser som inte kan kvantifieras. |
| För vilka är företagets bokföring intressant? | Alla intressenter, så som leverantörer, anställda, långivare och Skatteverket osv |
| Vad innebär bokföringsskyldigheten? | Att man måste bokföra löpande, tillhandahålla verifikationer för alla bokföringsposter, arkivera all räkenskapsinformation i minst 7 år samt upprätta årsbokslut och årsredovisning. OBS Skyldigheten innefattar även ordning och reda i bokföringen. |
| Vilka krav finns på utfärdade/mottagna fakturor? (bokföringslagen) | Datum för skapande, vem den är ställd till, när affärshändelsen inträffat, vad fakturan avser(vilken tjänst/produkt) samt belopp. Enl mervärdesskattelagen skall fakturan också ha ett unikt löpnummer, säljarens registreringsnummer till moms, namn och adress (bådas), pris före moms, momssatser som gäller, den faktiska momsen som ska betalas, samt varans/tjänstens omfattning och art. |
| Vilken sida står debet respektive kredit på? | Debet-vänster, Kredit-höger |
| Vad är den gyllende regeln om Debet/kredit? | När något debiteras måste något alltid krediteras. När något krediteras måste något alltid debiteras. ALLTID |
| Vilka två konton hör till balansräkningen? | Tillgångar och skuldet (T S) |
| Vilka två konton för till resultaträkningen? | Utgifter och Inkomster (U I) |
| Hur ser teckenschemat ut för T S U I? | + - - + + - - + |
| Vad är den främsta skillnaden mellan balans och resultaträkning? | Balansräkning ger en ögonblicksbild av hur stora tillgångar och skulder företaget har i slutet av en period, resultaträkning ger en bild av ansamlade inkomster och utgifter under perioden. |
| Vad är sant om resultatet i balans- och resultaträkning? | Resultatet ska alltid vara samma, annars har man räknat fel! |
| Vad innebär det att avsluta konton? | Att balansera tillgång/skuld-konton mot balansräkning och alla inkomst/utgiftskonton mot resultaträkningen |
| Vad är BAS-kontoplanen? | Erbjuder systematisk indelning av konton som kan användas av de flesta som bokför. Uppfyller lagkrav om extern redovisning. |